Me, myself, and I

Jag är alltså Linnea, som sitter här på andra sidan skärmen och skriver. Jag tycker hemskt mycket om just dig som tar dig tid att hälsa på just mig, men jag tycker också om mina underbara vänner, skiddagar, baddagar, nya pennor, dagar när det äntligen lossnar och jag kan sitta och skriva jättelänge och sist men inte minst, att bara slappa, och att gå runt i pyjamas till klockan tre och ändå få en massa gjort. Puss och kram och kyss och sånt.

torsdag 10 maj 2012

Att skratta högt

Jag har just skrattat högt. Åt ett brev. Från Stina-Pina, a.k.a Hubert, min översexige make. Underbart, underbart. Det roliga var att jag skrattade redan när jag vände på kuvertet för att öppna det. Och sen såg jag den här hälsningen.
På framsidan av kuvertet var några underbara (hrrm hrmm) teckningar.
Sen har Hubert en fantastisk förmåga att skriva ett brev som om det var ett enda stort skämt. Vilket det också var. Ô.o Älskar dig, Hubert... (.*.) <---------- haha, upponer... xP
Jag får väl börja skriva ett svar då då.
Ses nån gång. :DD

1 kommentar:

  1. Åh, Ninni. Gud vad jag älskar att du fattar mina skämt. Puss. Vet du att du är ungefär som en räka? Nu vet du det. (hoppas att du fattar det oxå..)tehee<3

    SvaraRadera

Kommentarer värmer på kyliga kvällar.